söndag 30 januari 2011

Patricia

Patricia är 32 år och kom till Piña Palmera första gånen då hon var 25. Jag frågade henne om hon kunde tänka sig att bli porträtterad i min blogg och det ville hon gärna. Jag känner inte Paty så väl men de gånger vi pratar eller diskuterar någonting så slår det mig alltid att hon är en väldigt klok och intelligent kvinna.
          Paty växte upp i Santa María Coixtepec, en zapotec by med cirka 500 invånare som ligger uppe i ett av de stora bergskedjor som finns i Oaxaca. Paty insjuknade i Polio vid två års ålder och det var så hon fick sitt funktionshinder. Hon lärde sig att gå vid åtta års ålder och idag brukar hon växla mellan att gå och förflyttar sig i rullstol ibland för att avlasta. Hennes födelseby Coixtepec har bara skola upp till och med lågstadiet så bland annat därför flyttade Paty vid 14 års ålder till en bror i Huatulco för att studera mellanstadiet. Hon säger också att det var svårt med tillgängligheten för henne i byn, som inte var anpassad efter personer med funktionshinder, och att acceptansen från andra invånare ibland inte var så som hon önskade.
          I Huatulco läste Paty således vidare och avslutade gymnasiet. Hon hade, som många andra, inte råd med en universitetsutbildning, men har hittat andra bra vägar till utbildning. Efter gymnasiet började hon en datautbildning på ett år och när den var avklarad sökte hon sig till Piña. Hon säger att hon redan var väldigt självständig då hon kom till Piña och det kan man ju förstå eftersom hon var van att klara sig själv sedan 14 års ålder. Samtidigt som hon började att arbeta på Piña startade hon en tvåårig utbildning i Huatulco i "Economia Solidaria", översatt "Solidarisk Ekonomi". Utbildningen samlade människor från oilka organisationer, såsom Piña eller kvinnoorganisationer eller liknande. Som jag förstod det när jag pratade med Paty var utbildningen gratis, men för att bekosta sina resor till och från Oaxaca stad hjälpte Piña till ekonomiskt i utbyte mot att Paty arbetade i Piñas affär. Även nu betalar Paty av genom att arbeta för Piña.
          Paty berättar att en av hennes lärare i ekonomiutbildningen, Betty Cariño, blev politiskt mördad för inte så länge sedan. Cariño var en stark ledare för organisationen CACTUS, en socialistisk rörelse som kämpar för mänskliga rättigheter i staten. Vi pratar sedan om Oaxacas kaotiska och komplicerade politik som hon är väldigt insatt i. I juli 2010 skedde ett historiskt maktskifte i Oaxaca där det korrupta och maktlystna partiet PRI som har styrt delstaten i över åttio år fick se sig besegrat. Under senaste årtiondet har, på grund av detta politiska styre som inte har brytt sig om fattigdomen utan hellre har velat spendera pengar på onödiga projekt, många socialistiska organisationer fötts fram för att protestera. År -96 började lärare en strejk för att kräva mer pengar till skolväsendet. Detta möttes av våldsamheter från regeringen och det hela trappades upp till ett våldsamt upplopp. Lärarnas aktion kan förenklat sägas vara starten till en socialistisk revolution där flera andra organisationer och de folkliga massorna trädde fram i kampen mot Oaxacas många orättvisor.
          Paty berättar vidare att på grund av de många politiska morden på personer inom socialistiska organisationer har många av dessa organisationer försvunnit på grund av rädsla. Hon är orolig för hur det kommer att bli i Oaxaca som nu styrs av ett flerpartisystem sedan PRI förlorade valet. Visst tycker hon att det är bra att det har blivit maktskifte, men med ett så ostabilt förflutet tror hon inte att det kommer att gå så lätt att ställa saker till rätta. Det är många som med rätta helt har tappat förtroendet för politiker, vilka det än må vara.
          När jag frågar Paty om hennes framtidsplaner säger hon att hon är väldigt nöjd så som hon har det nu. Hon kommer att fortsätta arbetet på Piña, där hon är ytterst ansvarig för affären, så länge som hon känner att det ger henne någonting.

1 kommentar:

  1. va fint och interessant du skriver petri, hälsa paty från mig!

    SvaraRadera